De arbetssätt som tillämpas inom projektet är nära förknippade med undersökande studier. I figuren nedan beskrivs hur frågor från eleverna kan användas till exempel som en del av undersökande studier. Arbetsskedena är:

• ge förhandskunskaper om ämnet (inkluderar även kartläggning av förhandskunskaper) och orientera sig i ämnet
• utarbeta frågor och omarbeta dem till undersökningsfrågor
• planera undersökningen
• genomföra undersökningen
• sammanställning
• eventuell ny omgång där frågorna preciseras

(Observera att det i texten anges vilket stycke som motsvarar vilken bakgrundsfärg i figuren. I texten finns det även länkar i turkos färg till andra artiklar om ämnet.) I tidigare undersökningar och i detta projekt har noterats att när eleverna får utarbeta frågor främjar detta ofta momentet att ge eleverna förhandskunskaper och/eller momentet att orientera sig i ämnet och arbetet.

Behovet (blå bakgrund i figuren) beror på vilket ämne lärområdet behandlar, om tanken är att alla frågor ska besvaras, om ämnet är ett sådant att eleverna förmodligen har stor vardaglig erfarenhet av det eller ämnet är helt nytt samt vilken typ av kunskaper som ska utvecklas: utveckla nya kunskaper eller strukturera befintliga kunskaper.

Orienteringsmöjligheter (grön) är till exempel videor, demonstrationer och bilder, dvs. olika visuella hjälpmedel. Även auditiva metoder kan användas, till exempel berättelser eller diskussioner. Ni kan läsa en text om ämnet eller ta del av ämnet på något annat experimentellt sätt, till exempel med hjälp av sinnena.

Efter att eleverna har fått förhandskunskaper/orienterat sig i ämnet (violett) ska de utarbeta frågor. Frågorna kan vara både spontana och ”uttänkta” frågor. Vid utarbetande av frågor kan eleverna ta hjälp av olika tekniker, till exempel frågemallar eller olika spel och lekar där de får öva på att ställa frågor på ett inspirerande sätt. Spontana frågor är ett tecken på att barnen är intresserade av ämnet och därför är det viktigt att stödja sådana. Detta kan göras till exempel genom att skapa ett frågevänligt klimat, ge eleverna känslan av att frågor är viktiga för att kunna genomföra undersökningen och för de undersökande studierna. Barnen ska också lära sig att deras frågor är värdefulla, och i detta ska läraren ge dem stöd.

De frågor som barnen har utarbetat kan omarbetats till undersökningsfrågor som kan studeras på olika sätt (rosa). Ni kan tala om förstahandsundersökningar där eleverna själva genom att undersöka tar reda på svaret på en fråga. Experimentella undersökningar och observation hör till denna typ av undersökningar. Andrahandsundersökningar är undersökningar där ni tar del av en undersökning som någon annan redan har gjort, till exempel genom att söka information på webben eller i böcker. En intervjuundersökning är ett mellanting mellan dessa två, eftersom man där utför undersökningen själv genom att intervjua någon annan, men samtidigt använder sig av den information man får av den andra genom intervjun.

Undersökningsfrågor kan också framkomma utifrån ett ämne som läraren har valt eller eleverna fått (röd).

Efter att undersökningsfrågorna har utarbetats ska undersökningen planeras och genomföras. Här beror lärarens och elevens roll på till exempel lärarens och elevernas kunskaper, elevernas färdigheter när det gäller att genomföra undersökningen samt ämnet och resurserna. (gul) Alternativen för hur undersökningen kan genomföras kan beskrivas i termerna öppen, handledd, differentierad och strukturerad undersökande metod. Vid öppen undersökande metod får eleverna mest ansvar, ända från att utarbeta frågor till att planera och genomföra undersökningen. Vid handledd undersökande metod får eleverna färdiga undersökningsfrågor, men deltar i planeringen av undersökningen. I de mer slutna undersökande metoderna (differentierad och strukturerad) skapar läraren undersökningsfrågorna, planerar undersökningen och genomför den själv, eller också genomför eleverna undersökningen utifrån en färdig arbetsbeskrivning som läraren har sammanställt. De mer slutna undersökande metoderna lämpar sig särskilt för yngre elever och för att introducera eleverna i ett undersökande arbetssätt. Öppen och handledd undersökande metod förutsätter ofta att arbetssättet till viss del är bekant för eleverna sedan tidigare. I undervisningen går det också att dela upp arbetet så att en del elever utför en mer öppen uppgift än andra.

Efter att undersökningen har genomförts är det bra att samla resultaten av undersökningen och diskutera resultaten av arbetet (turkos). Eleverna kan också presentera sina arbeten för de övriga. Här och i de övriga skedena av arbetet kan elevernas arbete utvärderas på olika sätt.

Arbetet kan leda till en nya arbetsomgång om ni vill undersöka ämnet med nya, preciserade frågor eller undersökningsfrågor (jfr undersökande lärande). Se ett exempel på ett undersökande lärområde baserat på frågor från eleverna här.